kiiimberly

hösttankar kallas dom. händelseloppet: man köper vinterjacka tidigt. en kul o mysig grej. går runt med den ett par veckor och tröttnar. lite stor o klumpig så. "sensommaren" tar sin plats i november. blir lite varmare. tar av sig lite för mycket. sköldkörtlarna tar lite för mycket stryk, och förkylningen slår rot. lämnar mig kvar i sängen, orkeslös och lägger tankar på sånt som........jag inte orkar tänka. denhär andra eller tredjepersonen som står o tittar på kimberly och undrar, tänker lite för mycket. eller det riktiga jag som skådar sig själv och analyserar människor i min omgivnings beteenden lite för mycket. familjen och dom närmsta. varför dom gör så. äh va. ska lägga mig ner i igen och försöka somna. hösthuvudverk = hösttankar.

lyssnar på klockans klickande, med en sekunds mellanrum. försöker att inte störa mig på småsaker. lyckas.
försöker tänka på så många bra minnen som möjligt innan vi lämnar lägenheten. lyckas där med. tänker på alla roliga minnen som fått min säng att endast ha 3 ben. skrattar lite där med. längtar efter dom nya minnena det nya huset kommer ge mig. hoppas det blir nått bra där också. blir det. ska ha repstege från min balkong.


ge mig juni 2008. snälla

återigen: samma konstaterande och samma tanke. har kommit tillbaks flertalet gånger under samma vecka. sitter och diskuterar med pappa som är övergod, alla ska älska varandra och alting är förlåtligt

konfronterar mig själv: accepterar färre och färre saker och blir lika förvånad och ställd varje gång det händer.  människor sänker sig själva och utför underliga handlingar. är dom själva medvetna om hur totalt blåsta, tankelösa och inkompetenta dom är? eller fattar dom inte? förstår dom verkligen inte att det dom säger är total jävla spontan sörja, till någon form av försvar?

så: har insett att jag måste ta tag i skolan och plugga ordentligt. så jag kan komma in och läsa som psykolog. kommer att bli dränkt av mina egna tankar annars.

hejdå älskling, lämna mig nu. du får inte plats här. underbara du, ta ditt tragiska liv och försvinn, låt den inte vara en del av mitt. flyg iväg från mitt minne nu på dina små gröna puffmoln av hash så du slipper vara på jorden hos mig. jag villl inte ha dig här.

somnade med lillan i min säng efter en lunch på pallas.
annars händer inte så mycket nämnvärt...............mormor har överlevt och likaså mitt kärlekssinne. ja, det finns kvar och är på rehabilitering. har fått en ny mycket fin vän också. det nya ersätter det gamla, naturens gång.
jag har min 5e sockerfria dag. kommer få diabetes annars. det funkar. "som att springa uppför världens jobbigaste, längsta backe" som lillan sa.