kiiimberly

var tvungen att radera meddelanden i min inkorg. blev lite för fullt. tar med lite av det roligaste:


lillan, 090420, 00:05 : får vi sova hos dig kim snälla? ja o petra 80 blommo:oi ugnen dig
(skrattar lika mycket vaarje gång jag läser det. så fulla.)


och en hel del från hultsfred.....

 från gråtröja (?): jag byter hela min själv mot ett samtal med dig

från oliver (?): du kan få vara min morgongröt om du vill! ;)

 från lina: hej

 från miriam (ca 20 min senare) : lhon sitter avdeckad i en stol bredvid mig. tar med henne sen!

  från diffi (hade skrivit SMK BÄST!) : sug min kuuuk?

från HBJANNE (han skulle raka mina ben....) : kom hit me dejj sötis! har fixat rakhyvlar!

från casse: vackra, leriga, lockiga, illaluktande människa vart är du? vill ha mina öron och din kärlek!

från adam: du var söt även att du hade hummus runt hela munnen! kom hit nu!

johan: kan inte vi bada? musslor duvet. jag är hungrig.

sitter och skrattar väldigt högt för första gången på länge åt min kära vän från borås som påstår att deras dialekt är rikssvenska. mmmmmhhhhye

annars är allt så fel. funderar så det knakar. ändrar mig varannan minut med ja. det underlättar inte direkt nej. för första gången på länge (igen) inser jag att jag faktiskt bryr mig om någonting mer än hur mycket jag väger.

hatar saker som smakar lite för gott. plommon i detta fallet. livsfarligt.

för övrigt är allting så konstigt. byter och växlar. kan inte bestämma mig. tröttnar så fort. eller tvärtom.
en konstig rastlöshet som blandas av trötthet, jämt. vill ha något, behöver något. men vet inte vad.
lurar mig själv, har inte kontroll, intalar mig själv att jag känner som jag gör "bara för att".  varför?
har ju inget behov av det? eller vad är det jag strävar efter? behöver ju inte. men vill inte avsluta.

hade i alla fal finbesök av stockholm i helgen. det var återigen fina timmar som flög iväg av utvecklad vishet.
tankeutbyten, så lika och olika. delade meningar. delade vägar, och för lång distans.

och undrar som vanligt. ligger och tänker och funderar när det någonsin ska hända. när obekvämheten ska försvinna. när jag ska våga. eller, jag har ju redan vågat. men kan inte accceptera det bara. sväljer ju det hela tiden utan att tänka efter. eller det är ju efter tänket kommer. eftertänket. pratar snabbare än vad jag tänker. sväljer snabbare än vad jag tänker med för den delen. och har kommit fram till att min blogg är som min egen dagbok, full av anteckningar bara. som ingen annan förstår någonting utav ändå.

jag vill ju  någonting och jag stärvar ju efter det. försöker hela tiden, men männinskor låter det inte ske. förhindrar det undermedvetet.........så kommer jag någonsin att lyckas...nej.

var det ja, och inget gick bra.
var så frustrerad. cyklade så snabbt jag kunde. hade inget varmvatten hemma på morgonen så kunde inte duscha. så gammalt svett fick blandas med nytt.
kom till asfaltsvägen där de höll på att bygga om, hela området var spärrat och jag kunde inte komma igenom med cykeln. orkade inte vända och cykla tillbaks. använde frustationen till att bära upp cykeln för trappan som går över järnvägen istället med typ 85 graders lutning. cyklade vidare. kanske hade det släppt lite, jag vet inte. 11 september krashar många grejer. bestämde mig för att från och med den tolfte september ska jag bara leva mitt liv, och ingen annans.

 ska inte säga "som vanligt" för det är det absolut inte.
 men allt är okej, jag mår bra, med tanke på omständigheterna, som kanske egentligen inte är så problematiska som jag själv tror.
jag har ett fiskben i halsen, kommer antagligen att dö för det gör väldigt ont. går inte att hosta upp heller har suttit där i två dagar. jävligt äckligt.
och sen så ska jag flytta, bort från lägenheten. vet inte om jag trivs ännu, får se.
nya tatueringar på G
nya planer
ett nytt september
och på tisdag blir det nyss skolfoto. metalkepsen lockar faktiskt.